När en svensk startup ska genomföra en nyemission brukar grundarna få tre eller fyra offerter från olika tjänsteleverantörer. Prisskillnaderna kan vara över hundra procent, och det som avgör vad man faktiskt betalar är inte alltid det man tror.
Skillnaden beror sällan på kvalitet eller kompetens. Oftast handlar det om vilken typ av kund leverantören vill ha och vilken sorts arbetsuppgift de faktiskt prissätter för.
Fast pris eller timersättning
De flesta aktörer inom kapitalförvaltning och aktiebokshantering använder någon form av abonnemang eller fast pris per transaktion. Skillnaden mot timdebitering är större än den kan verka.
Ett fast pris innebär att leverantören tar risken för att uppdraget drar ut på tiden. Därför bygger de in en marginal för krångel, ändringar och missförstånd. Den marginalen betalas även av de som har ordning på sina handlingar.
Timersättning kan å andra sidan bli dyrare än man trott om bolaget inte har fullständig kontroll på aktieägarstruktur, tidigare transaktioner eller dokumentation. De flesta som väljer timpris har dock erfarenhet nog att veta vad som krävs.
Vem som gör själva administrationen
I en del erbjudanden ingår allt som behövs för att få emissionen registrerad hos Bolagsverket. I andra ingår enbart leveransen av ett färdigt emissionsbeslut och en uppdaterad aktiebok.
Att skicka in blanketter, följa upp kompletteringar och hantera signaturer kan ta flera timmar i anspråk. Om bolaget gör det själv minskar leverantörens kostnad, men någon i företaget måste ändå lägga ned tiden.
Det är alltså inte säkert att det billigaste erbjudandet är det billigaste i praktiken. Det beror på om styrelsen eller bolagets CFO redan är inbokad för administrativa uppgifter.
Antalet aktieägare före och efter
Ju fler aktieägare som finns i bolaget redan innan emissionen, desto mer jobb krävs för att få fram en korrekt aktiebok. Det gäller särskilt om aktieägarlistan inte är digital eller om tidigare transaktioner inte har dokumenterats ordentligt.
När en emission innebär att tio nya ägare tillkommer och trettio äldre vill utöva sina teckningsrätter blir hanteringen betydligt mer omfattande än om två investerare går in med stora poster var.
Om aktiekapitalet ska ökas eller om kvotvärdet ska sänkas
Vissa emissioner genomförs med en kvotvärdessänkning först, för att kunna ge ut fler aktier utan att öka det registrerade aktiekapitalet lika mycket. Det kräver extra beslut, extra registrering och extra dokumentation.
Processen tar inte lång tid i sig, men den tillför ett moment som kan förlänga handläggningstiden hos Bolagsverket. Många leverantörer tar betalt för det som ett eget steg, andra inkluderar det i ett paket.
Registrerad depå eller aktiebok
Vissa investerare kräver att aktierna registreras hos Euroclear, särskilt om bolaget planerar att gå mot en börsnotering. Det innebär att bolaget behöver en central värdepappersförvaring i stället för en vanlig aktiebok.
Att hantera emission via depå innebär fler steg, fler avgifter och fler mellanhänder. Det är inte ovanligt att kostnaden för själva emissionen ökar med 50 procent eller mer bara på grund av det valet.
För bolag som inte planerar börsnotering inom något år är det ofta en onödig kostnad. Men för den som vill signalera professionalism mot vissa investerarkretsar kan det vara värt det.
Digitala gränssnitt eller mejlhantering
En leverantör som erbjuder en digital plattform där emissionen kan följas, där teckning sker automatiskt och där aktieägare kan logga in för att se sina innehav brukar ta ut en högre månadsavgift.
Men samma leverantör kan samtidigt hantera själva emissionen snabbare och med färre manuella moment. Om bolaget gör flera emissioner per år kan det totalt sett bli billigare.
Mejlhantering innebär däremot att allt sker i dialog. Det kan kännas personligt och tryggt, men det kräver också att någon på bolagets sida svarar snabbt och håller ordning på vem som sagt vad.
| Modell | Passar för | Vanlig kostnad per emission |
|---|---|---|
| Digital plattform | Bolag med många aktieägare eller fler emissioner per år | Abonnemang + fast avgift |
| Mejl och mallar | Mindre bolag med få ägare och sällan emissioner | Timersättning eller engångspris |
| Fullservice via depå | Börsbolag eller bolag nära notering | Högst, ofta med löpande avgifter |
Om tecknaren ska betala direkt eller efter registrering
I många fall vill investerare att betalning sker först när emissionen är registrerad hos Bolagsverket. Det innebär att bolaget inte får in pengarna förrän efter kanske tre till sex veckor.
Andra emissioner kräver betalning direkt vid teckning, och då kan bolaget börja använda kapitalet tidigare. Leverantörer som erbjuder escrow-lösningar eller betalhantering tar ofta ut en separat avgift för det.
Skillnaden kan vara betydande om bolaget har akut behov av likviditet. Då kan det vara värt att betala mer för en process där kapitalet blir tillgängligt snabbare.
Vad som inte påverkar priset lika mycket som man tror
Emissionsbeloppet i sig brukar inte påverka priset särskilt mycket. Att genomföra en emission på två miljoner kronor kostar ungefär lika mycket som en på tio miljoner, så länge antalet aktieägare och komplexiteten är densamma.
Heller inte bolagets ålder eller tidigare historia spelar roll, så länge aktieboken är i ordning. Det som kostar är arbetet med att få fram en korrekt ägarbild om den inte finns dokumenterad.
Hur man faktiskt jämför offerter
Det vanligaste misstaget är att enbart titta på slutsumman. I stället bör man bryta ned vad som ingår i varje erbjudande och räkna på vad bolaget själv behöver göra.
En offert som ser dyr ut kan inkludera allt från teckningsmaterial till registrering och uppdatering av aktiebok. En billigare offert kan innebära att bolaget själv står för kommunikation, mallar och registreringsansökan.
Det är också värt att fråga hur eventuella ändringar hanteras. Om en investerare hoppar av eller vill ändra sin teckningspost kan det utlösa extra arbete som inte alltid täcks av det ursprungliga priset.
Vad marknaden landar i just nu
För en typisk svensk startup med tio till tjugo aktieägare och en emission på mellan en och fem miljoner kronor ligger priset oftast mellan 15 000 och 40 000 kronor. Exklusive moms, och förutsatt att bolaget redan har en fungerande aktiebok.
Bolag som använder plattformar för aktiehantering brukar betala en månadskostnad mellan 500 och 2 000 kronor, plus en avgift per emission. Det kan verka dyrt på kort sikt, men för bolag som gör flera kapitalanskaffningar inom ett år kan det bli billigare totalt sett.
Invono erbjuder bland annat digitala lösningar för nyemission och aktiebok, där både grundare och investerare kan följa processen i realtid. Fler aktörer inom samma segment satsar nu på liknande gränssnitt för att minska manuell hantering.
Vad som är viktigast att tänka på
Priset är en sak, men det som oftast avgör om en emission blir framgångsrik är om processen upplevs som professionell av investerarna. Ett krångligt flöde eller otydlig kommunikation kan skada förtroendet mer än vad man sparar på en billigare tjänsteleverantör.
Samtidigt finns det inget skäl att betala för funktioner som bolaget inte behöver. Om man inte planerar att gå mot börs inom något år är en depålösning sannolikt onödig. Om man bara har fem aktieägare räcker det ofta med en enkel mall och en jurist som granskar.
Det handlar om att välja rätt nivå för var bolaget befinner sig just nu, inte var det kanske är om tre år.
Uppgifter om prissättning och plattformslösningar för nyemission kommer från Invono.
